...jag måste bara få flika in lite. Varför finns det alltså människor som irriterar sig på människor som vill hylla och minnas Whitney Houston nu, efter hennes död? "Ah men varför hypa henne nu när man aldrig pratat om henne förut?!" Varför inte? Bara för att jag inte pratar om ("hypar") mina favoritartister eller favoritförfattare dagligen kanske jag ändå skulle vilja hylla dem när de dör. Även om jag inte direkt kan påstå att jag brukar lyssna på just Whitney Houston så är det väl ändå trist när en stor artist, kanske konstnär för många, går bort*? Förstår inte de som orkar störa sig på det.
(För jag stör mig aldrig på småsaker...)
* Innan jul hade vi ett seminarium om döden och föreläsaren/läraren uppmanade att man helst inte skulle säga; gått bort, tagit ner skylten, kilat vidare, somna in, trilla av pinn, stryka med eller duka under när man meddelar om någons död. En liten parentes. En sjuksköterskas oskrivna lagar typ?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar