Min första resa var till Amerika (San Francisco, Palm Springs och Anaheim för att vara exakt). Fet känsla vill jag minnas. Åland hade jag varit på men det räknades ju inte. Här posar jag med en, till synes, huvudlös hinduisk (eller möjligtvis buddhistisk) gud eftersom jag trodde att jag var buddhist efter att ha köpt en grön Buddhafigur i jätteäkta plastmarmor för tjugo spänn på Second Hand. I mitt rum i bokhyllan Billy hade jag gjort i ordning en "Buddhahylla" där jag brukade ställa offergåvor i form av doftljus och väldoftande potpurri. En gång började jag nästan grina när pappa råkade ställa en burk folköl på den hyllan när han skulle byta en glödlampa i mitt rum. Jag menade att allt som hamnade på Buddhas hylla var en gåva till Buddha. Jag var en helt vanlig elvaåring.
Ursäkta för mina långa och jobbiga meningar. Jag kan inte skriva när jag är trött. Jag borde lägga mig. Hyvää Yötä. Ha Ha Ha.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Åh Amanda. Jag önskar att jag också var en knepig unge.
Christer Sjögren är på TV.
Asså faan, jag vill åsså skriva lika skojjit som du!
=(
//Lorry från Dorry
Klockan 00.17 på natten!?!?! Whattawa? Christer kommer till Övik också har jag hört. Det blir super.
Åh! Jag dör.
Jag har också haft en buddhistperiod. Sen ville jag vara hindu också för jag tyckte det var så häftigt med kastmärken i pannan. Minns du butiken Sol & Måne som låg på samma gata som Amica? Hemskt häftig affär, det var huvudattraktionen på mina gå-på-stan dagar. När jag tänker efter så har nog Övik utvecklats lite ändå, och jag med. :)
Skicka en kommentar