Jag gör vissa saker på impuls. En del som är väldigt bra för mig. En del lite sämre. Har precis sökt en högskoleutbildning på, just det, impuls. Nåväl, det löser sig. Å andra sidan borde jag inte tänka "det löser sig" hela tiden. Jag ska försöka lägga upp en plan för en gångs skull. För en gångs skull!! Det blir bra när jag har vant mig, eller? Jag hade samma känsla förra sommaren när jag sökte sommarjobb på ett sjukhem/demensboende. (Allt var nytt. Jag var nervös och givetvis väldigt rädd för att göra fel.) Jag hade turen att få jobba extra rätt ofta och nu är det jobbet på rutin för länge sedan och jag trivs bra. Och jag är verkligen inte nervös när jag går dit. Den känslan försvann för länge sedan. Men det finns annat jag vill göra. Nu när jag ska göra något nytt och annorlunda är jag rädd att det ska bli fel. Att jag blir fel. Sist jag läste på universitet var det konstigt. Men den här gången blir det annorlunda. Det intalar jag mig. Jag intalar mig det. Jag hoppas på det.
Nu vill jag bara se fram emot tapasfredagen med mina fina vänner. God natt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Och en annan sak som jag glömde säga; när du läser på distans är det ju mindre uppståndelse om du skulle hoppa av. Eftersom du kan bo kvar hemma eller alt. flytta till en lägenhet i Övik så är ju inte omställningen så stor om du skulle komma på att du inte trivs. :-)
Det löser sig alltid!
TAPASkalaskalas! Mauuuuuuuud.
Skicka en kommentar